elinwesterberg

Idag är det sex år sedan jag tog studenten. Samtidigt som det inte känns så fasligt länge sen så känns det lite avlägset. Jag har liksom gjort så mycket på de här sex åren. Samtidigt om jag utvecklats väldigt mycket så känner jag mig fortfarande lika vilsen och undrande över världen som då.

Jag såg nog en annan Elin framför mig när jag tänkte på mig själv som snart 25-åring när jag var snart 19... På det sättet har jag inte kommit speciellt mycket längre men som skrivet så har jag utvecklats mycket som person. Om någon som jag inte träffat sen den 9e juni 2004 skulle möta mig idag så tror jag dem verkligen skulle undra om det var samma person på vissa plan.

Intressant det där. Hur man ser sig själv några år framåt. Undra hur jag är som 30-åring, jag har ju mina föreställningar nu. En sak är jag rätt säker på har förändrats (bortsett från att jag är gift då :)), och om det inte har det så undrar jag vad fan jag håller på med.



Men SEX år sedan. Jesus. Och skorna håller än.

Jag är ju en riktig kungen-diggare. Jag gillar honom. Calle och jag liksom. Men det är lite just det. Jag funderade igår på, när jag försökte somna, hur man tilltalar honom när man är en nära vän. Sitter hans kompisar med maka och säger "Ska vi bjuda hit Calle och Silvia på lite vin och ost?"? För dem säger väl knappast "Hörru du Maggan, vore det inte trevligt om vi bjöd hit Hans kungliga höghet Carl XVI Gustaf och Drottning Silvia på lite sangria på lördag?"..? Jag bara undrar. Men jag lär väl aldrig få svar...

• om Kalmar FF kommer kunna spela sin hemmapremiär på Fredriksskans och om inte - vad kommer då hända?
• varför jag drömmer att jag spyr med jämna mellanrum, det är lika äckligt som att kräkas på riktigt?
• om/när/varför jag ska/borde/kanske ska köpa en mini-PC?
• varför det verkar som om jag är lätt förkyld?
• när jag kommer få ett riktigt ordentligt jobb?
• en sak som jag knappt vet vad jag ska undra om, men ändå undrar om.

SAKER JAG VET

• Jag älskar Anders och min familj!

Jag får spunk. De har hållt på och renovera lägenheten ovanför oss i några veckor nu. Och idag var det inget undantag om hur det brukar gå till när de börjar sin arbetsdag:

De kommer till sin nuvarandra arbetsplats kring 7:15 och av någon anledning är det någon av arbeterna som gör något att varenda steg han tar hörs ner till oss. Strax efter de har kommit börjar de arbeta och givetvis börjar dem med det som låter mest. Imorse gissar jag att det först handlade om någon slags spikpistol som lät pangpangpang osv. Därefter började dem på att slipa och sedan slipade eller sågade de något annat. När dem hållt på med de drygt en halvtimme är det tyst en timme eller hela dagen.

VARFÖR kan dem inte AVSLUTA med det som låter!? Jag funderar på att gå upp och fråga hur fan dem tänker och om dem ens tänker över huvud taget eller om det helt enkelt tycker det är förbannat roligt att väcka folk! SPUNK!

Jag mår lite illa. Och jag vet inte om det är fysiskt eller om det sitter mentalt. Lite ångest kanske? Men vad har jag att ha ångest över..? Visst finns det grejer, men jag vill inte att det ska ta över mig på det här viset. Bah. Jag vägrar det. Det är inte värt det. Och det är inte ens JAG. Åh, frustration kallas det nog. Och jag vet inte ens om jag KAN göra något åt det.

Nu ska jag duscha, klä mig, springa upp i förrådet och lämna lite grejer, äta lunch och sen cykla ut till IKEA och sen jobba!

Jag lyssnar fortfarande på Beethoven, är jag konstig? Jag trivs med det. Beethovens musik alltså.

Det här inlägget är kommenterat på detta vis:

Postat av: H / Pj

"83dagar kvar till min födelsedag! "
"jag vet, jag har läst det på bloggen" :)

2009-05-28 @ 22:46:18

Jag fattar INGENTING. Och vem är det som har skrivit det? Är det pappa som råkat göra ett j efter P:et? Eller vem kan det vara? Kan du ge dig till känna!? :)

Vad är det som framkallar ångest? Hur kommer det sig att det kan komma så plötsligt? Hur gör man för att bli av med ångest? Även om man gjort allt man kan komma på..? Har alla människor ångest? Har man mer ångest i vissa perioder? Hur gör man sig för att ta sig ut dessa perioder? Om man vet vad som framkallar ångesten men har gjort allt alternativt inte kan göra något åt det, vad gör man då?

Många frågor. Inga svar. Irritation på mig själv - vilket inte gör det lättare.


GAH. Må bra, må bra, må BRA.

Är rolig och orolig motsatsord? För de används ju inte så. Tycker inte jag. Jag använder det som motsatsord ibland. När jag vill ha tvärtom till orolig och lugn inte passar. Kan man skriva rolig då?

Let me know, please.

Det är inte klokt hur mycket man kan sakna en människa som man träffade för mindre än 12 timmar sedan. Tänk att mitt hjärta alltid tar några extraskutt när Anders glider förbi tankarna, när han finns där en stund eller när jag tänker så intensivt på honom att han uppenbarar sig framför mig.

Det är inte klokt att man kan känna såhär efter snart fyra år. Att det pirrar i magen och piper i bröstet när jag tänker på att han är hemma inom 20 minuter.

Det är inte klokt vad kärlek kan göra med en.

Jag har ett litet delikat problem. Fast det är inget problem i den bemärkelsen. Jag vet bara inte hur jag ska göra. Och ber nu om förslag.

Jag börjar jobba kl. 12 tre dagar i veckan och 12.45 en dag. Den femte dagen bryr vi oss inte om. Jag slutar 18.30. För att få någonting gjort så går jag oftast upp som vanligt, vid 7-tiden. Om jag gjort som vanligt skulle jag ätit frukost då, sedan fått lov att äta lunch vid 11.20 och sen inte middag föräm vid 19, 19.30. Man hinner bli hungrig mellan lunchen och middagen.

Nu har jag gjort såhär, att direkt på morgonen dricker jag en smoothie (vaniljyoghurt, en banan och lite hallon och blåbär) och en kopp the. Strax innan jag gå till jobbet äter jag andra delen av frukosten - ett hårdkokt ägg och ett par knäckemackor. Sedan äter jag lunch på min rast kl. 14. Och sedan middag när jag kommer hem. Det känns som om jag inte gör något annat än att äta fram till strax efter 14...

Det jag skulle kunna göra är att äta alla frukost med detsamma, sedan lunch och sedan äta lite mackor på rasten. Men jag vet inte... Gah.

Någon som har något förslag på hur man kan göra!?

Alltså. Är det här på riktigt?

Min hyresvärd ska inte bry sig om jag vill ta ett glas vin på fredagkvällen eller festa till det när jag fyller år. Nu är det så att jag festar mer än så. Men varken min hyresvärd eller mina grannar störs ett skit på grund av det. Det är ju helt sinnessjukt. Enligt artikeln och deras uttalande så menar dem ju att de som festar inte fokuserar på studierna, öööhm? Varför klarar de allra flesta som festar under sin studietid sina kurser? Jag är medveten om att det finns studenter med alkoholproblem och tyngre droger än så, eftersom jag själv sett det. Men jag tror inte att det är mer vanligt förekommande bland studenter än bland övrigt folk, eller?

Och om jag delar en flaska vin med en kompis eller pojkvän en kväll eller om jag röker som en borstspindel på mitt rum. Vilken tror ni stör grannarna mest? Jag kan ju säga att de som röker stör sjukt mycket mer. Dels luktar, STINKER, det. Och röken och lukten stannar ju knappast i rummet. Dessutom är det ett jäkla spring på rökare om de röker ute. Och om jag vill sova med fönstret öppet en het sommarnatt så är jag rätt överygad om att jag störs mer av rökaren. Än rökaren störs av att jag druckit en cider eller två.

Sen kan det ju mycket väl vara så att fest innebär hög musik, men det tycker jag inte hör saken till. För det handlar om vett. Det finns folk som spelar på högsta volymen kl 3 på natten utan att vara ett dug berusade.

Och nej, jag vill inte framställa mig själv i god dager och att jag bara dricker ett glas vin eller två cider. Men så vitt jag vet har jag aldrig stört någon granne hur full jag än ha varit.

Idioter.

När jag kom till jobbet idag såg det ut som ett bombnedslag bland reakläderna. När jag stod där och vek, vek och vek så funderade jag lite.

Varför beter sig människor som al-Qaida gjorde mot WTC, mot våra reakläder? Varför strunta i att hänga tillbaks den där skjortan på galgen och istället lägga den i en hög på en massa andra kläder? Vissa människor skiter alltid i vilket och gör inte ett minsta tappert försök att lägga plagget någorlunda snyggt. Men när det är rea, folk är som helt tokiga. Reakläderna är ju varken fulare eller sämre kvalité bara för det är rea, dagen innan rean så lägger ju folk plaggen bättre än på rean. Det känns som om man skiter att försöka lite grand, hur är man då som människa? Som den där skjortan som provades och sedan bara lades i en hög med galgen ovanpå, människan tog ju skjortan från ett ställ där den hängde, tog bort galgen och sedan provade och sen bara struntade i allt. Varför bryr sig inte människor?

Jag kan inte förstååååå.


Förresten var ordet "realisation" det första ord min farmor läste. Upp-och-ner till och med. När hon var fyra år. Tuffa farmor!

Jag funderar på en del konstiga saker ibland. I en längre tid har jag till och från funderat på varför det heter "örngott", det låter rätt orimligt liksom. Något som man man sover på i sängen och så är det ett ord som innehåller en fågel och något gott. En annat ord som jag började fundera på häromdagen var "frukost". Varför jag gjorde det var för att jag läste bak på ett mjölkpaket där det stod om frukosten. Det gick ut på något i stil med att man ska äta en rejäl frukost för att stoppa den fasta man haft under natten "därav engelskans ord 'breakfast'". Jag har aldrig tänkt på att "breakfast" faktiskt betyder det, och det var ju rimligt om något. Tankarna ledde då vidare till varför svenskan har ordet "frukost" som jag inte såg någon rimlig förklaring till, som engelskans ord jag ansåg hade. Imorse funderade jag på hur man kunde dela upp det och såg bara två sätt - "fru" och "kost" samt "fruk" och "ost". Fru-kost borde således vara en fru som dukar fram kosten på morgonen, njae. Även ungkarlar äter ju frukost. Fruk-ost skulle ju i så fall vara något med frukt och ost, vilket man båda äter. Men Anders påpekade snabbt i mina högljudda funderingar att frukt är ju inte något man ätit mängder av historiskt sett, i Sverige (eller?).

Nu när jag satt här med min lilla dator i knät kom jag ihåg att slå upp det.

ÖRNGOTT (jag vet att jag slagit upp detta tidigare och visste att "ör/örn" hade något med örat att göra)

" Örngott - vad är det för ett ord? Fråga: Varifrån kommer ordet "örngott"? Vad är det här? Bloggat om artikeln Bloggar på nätet som länkar till denna artikel. Blogglänkar från Twingly * Var i ligger relationen? * Språktips * Hit och dit med kreti och pleti Visa alla (3) Topplista: Mest bloggade Svar: "Örnens ungar älskar örngott: harar, ödlor, fisk med rom &" nonsensdiktar Lennart Hellsing. Det örngott man trär över en kudde är av annat slag. Örn är här en kortform för öron, och gott kommer av ett verb gäta som inte används längre men som betydde 'få, få tag i'. Det är nära släkt med gitta 'förmå', 'orka' och med engelskans get. Men detta gäta kan också betyda 'vara till nöjes', behaga'. Något som man fått tag i är en ju ofta till behag, och 'behag' är vad det gamla ordet gat eller gåt betyder. Ett örngott är alltså något som är behagligt för öronen. En språkhistoriskt mer riktig stavning vore örngåt eller örngått. Men eftersom ordet gat (gåt, gått) kom att falla ur bruk i språket tycks man ha uppfattat örngott som något gott, av god. Innebörden blev ju hur som helst densamma: något som det är skönt att lägga örat mot. Nu är det ju inte bara själva kuddvaret som är gott att lägga under örat, och tidigare avsåg örngottet inte bara överdraget utan hela huvudkudden. Catharina Grünbaum"
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1637&a=617867&viewAll=true

"fråga Var kommer ordet örngott ifrån? svar Ordet örngott fanns redan i fornsvenskan och har sedan dess uppträtt i olika former: örnagat, örnagaat, örnagåt(t), örongott och örongått. Det är ett sammansatt ord där förleden är en gammal form för genitiv plural av öra. Efterleden är det numera försvunna ordet gat, som betydde ’behag’. Egentligen borde ordet ha stavats örngått – fornsvenskt a kom nämligen i många ord att så småningom uttalas som å, och också skrivas så. Men eftersom det gamla ordet gat kom ur bruk, kan man gissa att ordet örngott i stället associerades med adjektivet gott; det är ju gott för öronen att vila mot ett örngott. Ordet verkar under århundradena genomgått en betydelseglidning. För de flesta betyder örngott nu ’kuddöverdrag’, men åtminstone fram till mitten av 1800-talet hade ordet betydelsen ’huvudkudde’. "
http://www.spraknamnden.se/sprakladan/ShowSearch.aspx?id=id=26030;objekttyp=lan

FRUKOST
"Ordet frukost härstammar från medellågtyskans "vrokost". Det är en sammansättning av orden "vro" (som i tyska früh, tidig) och "kost" och lär ha använts redan på 1500-talet i betydningen "den tidiga kosten"."
http://sv.wikipedia.org/wiki/Frukost

"Ordet frukost har vi lånat in från lågtyska vrokost 'tidig kost' (d.v.s. 'mat')."
http://www.spraknamnden.se/fragor/arkiv_ord_05.htm#lunch



Wikipedia ska man ju inte lita sådär jättemycket på, men den andra länken säger ju samma sak :)

Så - nu vet ni det! :)

Av för er okänd anledning och för mig känd anledning sitter jag och tittar på lite olika utbildningar på studera.nu, förbi rullar en utbildning i assyriologi. Vad fanken är det?

Varför har flyktingsamordnaren på flyktinmottagningen i Lidköping ringt mig?

Jag har läst och hört lite på radio angående förslaget om att obehöriga lärare inte ska få anställas om det finns behöriga lärare att tillgå. Jag känner mig lite splittrad i frågan. Min förebild inom läreriet var min klassföreståndare på gymnasiet som också undervisade i kulturhistoria, teaterhistoria, scenisk gestaltning, skådespelarträning, nutida konst m.m. Det är den bästa lärare jag någonsin haft, otrolig. Och ni förstår säkert redan - han var obehörig. Det var rätt mycket rabalder om det och hans tjänst utlystes i tidningen innan han själv visste om det osv. Det skrevs insändare från alla dess håll men inget kan ta ifrån mig att han är en av dem som påverkat mitt yrkesval. Han är en av dem som bidragit till mina jättebra gymnasiebetyg (ja, jag älskar mina gymnasiebetyg :)). Han är en av dem lärare som verkligen lärt mig saker - som jag fortfarande kommer ihåg. Han är en av dem lärare som verkligen lockade fram motivationen i mig.

Men han är inte behörig och detta skulle betyda att han inte skulle få jobba kvar, om det var för fyra år sedan.

Den lärare som jag hade i svenska hela gymnasiet luktade jämt sprit. Han satte olika betyg på EXAKT likadana arbeten (vi gjorde en test och vår tes höll). Han lämnade oss helt ensamma under de nationella proven. Han har lärarexamen. Han skulle kunna ta jobbet från den lärare som pushade mig framåt så och fick mig att stå där jag står idag.

Å andra sidan så håller jag med Björklund i utalandet "– Jag tror ingen av oss vill bli opererad av en obehörig läkare och jag tycker det är lika självklart att våra elever i skolan ska undervisas av lärare som har rätt utbildning. /..../" Så sant som det är sagt och jag tror inte gemene man och folk i allmänhet vet hur mycket som sker eller inte sker under barns första år. Vilken betydelse utbildningen faktiskt har. Förra veckan fick vi se två saker i skolan, den ena var pinsam och den andra var bra. Skillnaden var att det som var så pinsamt dåligt var gjort av en obehörig lärare och det som hände, kan om man hårddrar det, ha väldigt stor inverkan på barnens kommande LIV.

Men. Om nu lärare ska behöva vara behöriga. Ska man inte börja med att förbättra den lärarutbildning som får så oerhört mycket kritik? Ska man inte börja med att höja statusen rejält för alla kategorier inom läraryrket? Ska man inte börja med att höja lönen med ett antal tusenlappar? Mycket handlar om resurser till skolan tror jag. Ibland spelar det ingen roll hur mycket utbildad en lärare är om det inte finns resurser att tillgå.

Och så tycker jag att man kan börja se "dagisfröknar" som pedagoger. Jag läser till lärare, inte dagisfröken. Vad jag gör eller inte gör med förskolebarnen har betydelse för hela deras liv, när allt kommer omkring. Om jag inte är medveten om vissa saker kan det få katastrofala följer som jag inte önskar en enda unge. Ge mig status, ge mig min värdighet.



Många tanker på en liten skärm. Jag bara skriver vad jag känner. Allt kanske låter knasigt. Men i mitt huvud är det inte det.

Jag tog mig en promenad såhär lite på kvällskvisten. Jag funderade på lite olika saker när jag promenerade i den vackra majkvällen.

• Jag gick runt Ängö. Och fy bövelen vad vackert det är där! Vacker natur och tokigt fina hus! Fyyy tusan vad jag vill bo där! Det kanske man ska önska sig i 23-årspresent, ett trähus på Ängö? :)
• Jag lyssnade på min musik jag har i mobilen under promenaden. Min musiksmak består av blandat, blandat och åter blandat. Dessa låtar spelades under promenaden:

- Ted Gärdestad-Satellit
- Sonja Aldén-För att du finns
- Basshunter-Boten Anna
- Jag vet inte vad låten heter, förmodligen "Sommar och sol", ni vet den som spelas av typ Sven Ingvars och i inledningen av Hajk eller något...
- Gyllene Tider-(Hon vill ha) Puls (live från turnén 2004)
- Popcorn
- Kraftwerk-The Model
- Nationalteatern-Speedy Gonzales
- Gwen Stefani-What you waiting for

Nå? Blandat va? Jag gillar alla låtarna jättemycket på olika vis och har minnen till de flesta. Ett par citat ur låtarna som jag älskar är från (Hon vill ha) Puls:

...hon älskar att älska tills sten blir till grus...

Och Speedy Gonzales:

...lägg av med att blaja och ta dig en braja...

KLOCKRENT!

• Den tredje saken jag funderade på var hundbajs och dess påsar. För jag upptäckte nämligen att det fanns hundbajspåsar upphängda vid en soptunna vid Lindöskolan. HALLÅ!? Varför ska hundägarna få gratis påsar för? Köp egna påsar och ta upp er hund äckliga bajs. Kunde ägarna inte räkna ut själva att den håriga best de köpt kommer behöva göra sina behov och det är inte bara att kissa? Duh. Förmodligen är det kommunen som bidrar med de svarta små påsarna. Vem bidrar med kattsand!?!?!?

Imorse hade jag av misstag ner ett örhänge tillhörande Amanda i handfatet och neri avloppet. GRATTIS. Så i kväll var det Operation Örhänge I Avlopp som gällde. Nu hade vi ju dessutom prata om att rensa avloppet ett bra tag så det var väl mening med att jag skulle ha ner örhänget.

Nåja. Jag grejade och hade mig, hittade örhänget och rensade avloppet. Jag känner mig riktigt, riktigt huslig och visst är det lite otrevligt men inte så hemskt äckligt som vissa påstår. Det luktar lite dy typ... Herregud, kräket och att bli äckligt sparar jag åt värre saker.

Anders hjälpte mig lite, men egentligen behövde han inte. Jag tror han var nyfiken på att se hur jag fixade det så han stod och tittade på mig, så jag rådfrågade honom bara lite för att jag kunde. Och sen sa jag till Anders - hur många tjejer tror du rensar avlopp?

Det kanske är en provocerande fråga. Men det känns som om jag ser fler och fler förhållanden med stereotypa kvinno- och mansroller. Där kvinnar lagar mat och mannen rensar avlopp liksom, om ni fattar. Nåja. Nu är det gjort!