elinwesterberg

Flora jagar gem, sötkatt!

Sommaren 2007 fick vi upp ögonen för Kalmars djurhem. Vi som så länge pratat om att skaffa katt hade snart etablerat kontakt. I början av augusti var vi där och där fanns fyra små kattungar, bara några dagar gamla kröp de omkring hos mamma Nanna. Jag ville prompt ha en hankatt och eftersom det bara var en hane i kullen så tingade vi honom på studs.


Första gången vi träffade Enok. 10 dagar gammal
och har inte riktigt öppnat ögonen.


20 dagar gammal har växt rejält, i husses famn!


Svårt att tro att Enok varit så liten :)


I mattes nacke :)

Den lilla pipande hårbollen fick snart namnet Enok, som jag hade bestämt. Enok skulle få flytta hem till oss under hösten - vi väntade otåligt. Vi hälsade på minst en gång i veckan så Enok skulle lära känna oss. Han var en busig och tokigt nyfiken prick. En tant hade tingat två av Enoks syskon och kvar var en liten tjej. Jag tyckte så synd om henne att jag vid en påhälsning kelade mig henne och hon satt sedan still i mitt knä och tittade på när Enok jagade olika snören.

Föreståndaren tittade snällt på oss, kunde vi tänka oss två katter? Efter en kort överläggning om kostnaderna konstaterade vi att det inte skulle kosta mycket mer med två katter än en. Så plötsligt skulle två vildingar flytta hem till oss.

Och så gjorde dem. I oktober 2007 bytte Enok och Flora adress och vi var väldigt fort oerhört nöjda med beslutet att vi skulle ha två hårbollar. Dem har ju sååå mycket glädje av varandra.

Vi hade fått order av katthemmet att det är bra om de bara är på en begränsad yta de första dygnen. Det fick bli badrummet eftersom kattlådan var där. Men redan samma kväll ville dem ut därifrån och det fick dem. Dock fick dem vara instängda i badrummet på nätterna den första tiden.


Dem fick plats att sova på samma köksstol! Idag får
Enok plats själv...


Liiiiten Flora! :)


Brottning i skrivbordsstolen!


En på skrivbordet sovandes Flora. Typ avslappnad!


December, drygt 4 månader gamla. Lite större!

Jag och Anders reste bort en vecka och tiden innan, under och lite efter var dem sjuka båda två. Kräktes och hade sig. Men vi bytte foder och det blev bra.

Det känns som om vi haft kissarna JÄMT och det skulle bli hemskt tomt utan dem. Det jag önskar nu är att vi ska köpa hus på landet så dem kunde springa ute. Det går inte mitt i stan.

Enok är den största katt många sett med sina 7,5 kilo. Han är så tokigt social och pratar mer och mer ju äldre han blir. Han äter typ ALLT. Favoriterna är gurka, majs och lussebulle. Annat som är smakat eller ätet är ostbågar, Fanta, rödvin och det mesta. Det enda han ratar är typ lök och citrusfrukter. Han sitter i princip alltid med oss vid matbordet när vi äter, och nästan alltid bredvid husse. Han spinner bara man tittar på honom ibland och han är så sjukt kelen av sig. Och så har han, liksom jag, en fetisch för väskor. Men han ligger på dem. Hur liten väskan än är så lägger han sig på den! :)


Enok sover, haha!


Enok ligger, eh, bekvämt?


Väskliggarn!

Flora är en riktigt tjejig diva. ALLT är på hennes villkor. Hon har mycket mer egen vilja än Enok och man gosar inte lika mycket med Flora. Hon kommer när hon vill. Hon är busig som få och tror hon kommer undan det mesta med att hon är så oerhört söt och vacker. Hon älskar att jaga bananflugor och fiska upp Leca-kulor och krukorna och leka med. Hon har någon festisch för elektriska apparater som är igång för hon kommer alltid och stryker sig mot oss när vi typ borstar tänderna (eltandborste), när Anders rakar sig, när jag använder epillatorn osv. Hon är inte lika stor i maten som Enok och det enda hon äter utöver kattmat är smör. Det är få gånger hon inte kommer upp och ställer sig med framtassarna mot ens ben när hon hör Bregott-paketet öppnas. Annars så älskar Flora att krypa in i, under, bakom saker och ting. Under mattor, in i små hål, sätta sig i kassar och in i kartonger (Enok vågar knappt). Vi tycker hon är liten men hon är nog rätt så stor, vi jämför ju med Enok.


Flora läser Barometern.


Flora fastnade i en plastpåse och skulle backa
ur den, men den satt fast. Det såg fruktansvärt
roligt ut!


Tror att hon gömmer sig :)

Ett par gånger om dagen har dem sina, vad vi kallad, race. Dem springer omkring överallt och är helt stissiga. Oftast handlar det om att dem jagar varandra men ibland kan dem springa omkring sådär helt själva. Och brottas gör dem också. Dem har börjat bita i varandras baktassar för att hämnas och om den ena ligger ner så backar den andra in med rumpan innan själva överfallet. Det ser väldans skojigt ut! Något annat som dem har för sig som jag inte har sett andra katter göra så mycket som Enok och Flora är att de bär omkring på grejer, med munnen. Mycket deras leksaker, men även annat som de kommer över. Det senaste var en engångskniv...


Spanar på småfåglar!


Bus!


Snark!

Det var det om våra "små" älskade fyrbenta vänner. Låt dem alltid leva!

Jag satte fast en lampsladd i taket med hjälp av en sådan där liten vit grej och en spik, ni vet. Vet inte vad det heter. Tappade förstås en på golvet när jag stod där på pallen med hammaren i högsta hugg. Katterna var givetvis snabbt framme för att undersöka vad det var som landade på deras territorium - golvet. De fann och de bar iväg.

Sen kommer det roliga. När de hittar något så bär de ofta iväg det en bit. De släpper det sedan för att sedan sätta sig på behörigt avstånd - ca en halvmeter - för att betrakta det de så duktigt funnit och förflyttat. Jag undrar varför.

Dock ger det ett bra tillfälle för matte - mig - att plocka upp något som är en aning riskfyllt (spik ju) att leka med.

Måste berätta att det kändes oerhört skönt att jag fick vara med Enok hela tiden. Jag gick klappa och prata med honom när de tog blodprov och satte dit kanylen och jag fick vara med när han röntgades, jag fick hålla i framtassarna och prata och gosa. Mellan allting så fick han sitta i mitt knä, vilket han nog gärna ville göra. Dock typ hyperventilerade han hela tiden. Han kom ner på golvet vid ett tillfälle och gick in under en stol som stod i ett hörn. Jag har inte sett honom så liten under stolen i hörnet sen han var unge. Vår lilla fnutt. Jag tog upp honom i knät då, och det kändes bra för oss båda.

Ingen rolig dag idag. Enok kräktes ju en massa förra veckan, dock kom det inget på fredagen till vår lättnad och vi trodde allt var okej. Tyvärr började det igen i lördags och fortsatte igår. Så idag ringde jag vår vanliga veterinär men hon har inte möjlighet att röntga så det fick bli Djursjukhuset istället. Fick låna styvsvärmors bil, tvinga in Enok i kattburen (han hatar att gå in där, stackarn) och köra dit. Det var det värsta med allting, hans jamande och pipande i bilen. Hua.

På Djursjukhuset blev det blodprov, sätta fast kanyl, ta tempen samt röntgen. Eftersom man inte kunde se något på röntgen så behöll dem vår älskade tjockis där. Usch. Inget roligt att lämna honom men han sa inte ett pip efter vi hade fått hjälp. Han pep lite i väntrummet men sen var han knäpptyst! Inte ett ljud och så galet duktig när de rakade honom på benet och stack honom och när han fick ligga på alla möjliga sätt vid röntgen. Troligtvis ligger det något i hans magsäck som inte syns på röntgen så de ska göra något som de kallade kontrast på honom, vet inte riktigt vad det betyder dock. Även om vi alla tycker det är tokjobbigt att han inte är hemma så är det bättre att han är där och blir frisk än är hemma och är sjuk!

Flora är lite förvirrad också, såklart. Hon är ju van att Enok är hemma. Nu är det svansen rakt ner och hon börjar spinna när hon är hos mig - hon känner nog Enoks lukt på mig, han har ju faktiskt lämnat en hel del hår på mig.

Nu får vi bara vänta och se, förhoppningsvis får han komma hem snart!

Enok slickade just på soffryggen.

Enok fortsätter att lägga pizzor. Började i tisdags och nu har det fortsatt varenda dag. Vid ett par-tre tillfällen per dag samt några pizzor per gång.

Stackars liten. Har pratat med djursjukhuset. Om det inte blir bra får vi svälta honom i ett dygn, sen ge honom dietmat. Han kommer bli skogstokig. Vår - i alla fall innan i tisdags - 7,4-kilokatt.

Idag har Enok gladeligen ätit en massa majs som jag råkade slänga ner på golvet!

Nu har vi varit hos veterinären. Det gick bra och hon hade appselut inget att anmärka på. Visst är dem stora, framför allt Enok, men det var ingen fara på taket över huvud taget! Skönt!

Vi tog varsin bur med varsin katt i famnen och promenerade hemifrån till Alfavet (Djurkompaniet vid Giraffen), det tog sin lilla tid och arman är rätt möra nu. Folk tittade på oss som om vi var knäppa i skallen, men vi hade inte fått tag i någon bil så... Men vi tog taxi hem och det var det värt, att vi inte kom på det när vi skulle dit, haha!

Veterinären berömde katterna massor och tyckte dem var väldans sociala och trevliga :) Klart dem är, det är ju Flora och Enok vi snackar om :) Men nu är vi hemma igen och katterna verkar glada för det! :)

Flora går just nu omkring och jamar - jag undrar vad hon vill. Hon gick just in bakom toadörren och sitter där bakom och jamar och puttar på dörren som inte går upp eftersom det står en grej i vägen. Jag tog upp henne i knät förrut och upptäckte att hon hade det läskiga såret på nosen. Då låg hon en stund i mitt knä - körde in huvudet så hon gömde det. Dessutom låg hon och skakade lite - hon gjorde så när hon var liten för att hon typ inte visste hur man spann. Plötsligt så började hon morra - vilket hon heller inte riktigt vet hur man gör så det låter jätteroligt - och hoppade ner.

Varför pratar vi inte samma språk!? Jag vet inte vad jag ska göra med tokan.

Enok är bra söt. Oavsett om det är jag eller Anders som sitter vid skrivbordet på förmiddagarna så kommer Enok upp och sätter sig på det efter en stund. Han går omkring lite och tittar på en. Idag så la han sig bredvid tangentbordet en liten stund. Sen gick han omkring lite och till slut ställde han sig med huvud mot mig och tittade neråt. Jag backade ut stolen lite och fort som tusan kröp han ner och la sig till rätta i mitt knä. Spinnmotorn går på högvarv och oj vad han myser :)

Hur roligt kan man ha med en pingisboll? Fråga Flora!

TIdigare har jag skrivit om att Flora suckar, rätt ofta faktiskt. Enok har också saker för sig, rätt många. Men det sötaste är att han snarkar :)

Av någon märklig anledning är Enok typ kär eller väldigt förbannad på vår skrivare. Så fort vi använder den (skriver ut/kopierar) så springer han upp på skrivbordet och sitter och glor på den där den står på en hylla ovanför skrivbordet. Igår skrev jag ut varpå Enok ställer sig på bakbenen upp mot hyllan och stoppar in framtassarna där papprena ligger samt kommer ut, i skrivaren. Jag tog ner honom med rädsla för att han skulle bli klämd eller något.

Senare så stod jag i köket och lagade mat. Plötsligt pep det till om skrivaren och jag kikar ut mot skrivbordet. Då STÅR Enok på skrivaren. Tokkatt! Jag lyfte nere honom med rädsla för att hyllan inte skulle palla ytterligare sex kilo (fetkatt).

Ytterligare lite senate var jag ute och fixade med grillen och när jag kommer in hör jag hur skrivaren skriver ut. Amanda sitter på sitt rum så det är inte hon. Jag svänger runt hörnet och ser Enok precis hoppa ner från hyllan. Enok kopierar! Det han kopierar är en kryssgrej vi har som vi fyller i när vi gett katterna mat, hungrig?

Så Enok bör ha varit kontorist i sitt förra liv. Det kanske även förklarar att han pratar så himlans mycket.

Ingen vidare trevlig rubrik men dagen idag är då det sker och vi slipper oroa oss för kattungar med ben på ryggen.  I skrivande stund ligger de nog på operationsbordet. Det gick jättebra att köra dit dem och så (Tack A.P!), det var lugna som filbunkar. Dock så var det lite trångt i transportburen, men det gick bra.

Nyfikna som vanligt när de blev utsläppta och inte ett enda pip på hela tiden. Anders ska hämta demkl. 13.30 (tack igen AP!). Då är de nog inte så kaxiga :)

Ska bli lite roligt att se dem när de är lite groggy och slappa..!

Idag vaknade jag vid 9.20 av att en tokgosig Flora rullar runt kring mig i sängen och spinner som hon tävlade i spinn-OS. Vi myser en stund, sen kommer Enok och vill vara med. Då gick Flora och jag myste med Enok en stund.

När jag väl gått upp så springer de runt som de hade en nål i röven. Överallt är dem. Man kan bli tokig för mindre.

När jag satt mig framför TV och glor på Lotta på Bråkmakargatan och viker tvätten så ser jag Flora stå i fönstret och morra åt en pinne som sitter på persiennerna. Strax där efter tar hon världens skutt och ska döda pinnen eller något, detta skutt slutar i en blomma som naturligtvis välter och det åker ner en massa lekakulor samt jord på golvet och i deras elementsäng... GAH! Fyyy på Flora! Skäll får hon och jag dammsuger. Dumma katt. Som tur var ramlade inte krukan i golvet så den är hel. Hon kan verkligen vara helt sinnessjuk. En liten mjuk terrorist!

Igår kväll så åt Anders lussebullar när vi myste i soffan. Enok var rätt nyfiken på dem och började slicka. Anders gav honom en bit och han åt upp den. Sen fick han lite till. Jag har aldrig hört om katter som gillar lussebullar. På julafton åt han räkor, det är väl inte så konstigt. Dock så åt han lite potatisskal tidigare på julaftonen, också.

Och jag åt min sena lunch här framför datorn nyss. Potatis- och purjolökssoppa. Enok satt och tittade på min mat och spann en massa. När jag ätit klart så satte jag tallriken framför nosen på honom. Han luktade lite och slickade i sig så mycket han hann innan jag tyckte det var nog.

Med andra ord äter nog Svullo-Enok var tusan som helst. Bortsett från clementiner och andra citrusfrukter. TOKKATT!

Nu är de dock rätt söta. Enok ligger vid skrivbordslampan och sover (där är det varmt och skönt) och Flora ligger i elementsängen och sover. Söta som socker är de!

Jag tror Enok och Flora har kommit i tonåren. De är rätt jobbiga emellanåt. Ytterligare ett bevis är att Enoks kulor börjar synas så han kan ju glädjas åt dem i några månader till. Sen ska de bort, bort, bort!

Sen har han börjat tugga på mitt och Amandas hår. Jag fattar det inte. Som nu t.ex. Jag sitter i soffan och har utsläppt hår. Han hoppar upp på ryggstödet och går direkt till mitt hår, kör in huvudet i kalufsen och börjar tugga. Jisses.

Sen har de båda börjat jaga ens händer typ när man klappar de. De hugger tag i handen med klor och ibland tänder helt oprovocerat. GAH!

Nu är han ju rätt söt iofs. Ligger bredvid mig på rygg och spinner. :)

Förresten. Det kommer nog bilder någon dag!

Vad gör han? Jo, precis när jag har börjat skriva ut mitt ett arbete så går han lite på tangentbordet så hela datorn stängs av! Tänk om arbetet försvunnit. Fin förklaring:

- Jag kan inte lämna in det, för min katt stängde av datorn när jag skulle skriva ut.


Men nu fanns det kvar och det var ju tur för Enok. Han lever upp till sitt namn minsann.

Nu har vi hunnit hälsa på Enok två gånger sedan jag skrev sist. Men det är förändringar. Det blir en Enok och en Flora :) När vi var och hälsade på Enok sist så hade två av Enoks tre systrar blivit tingade av samma tant. Jag fastnade för Flora, hon satt alldeles stilla i mitt knä och hon är sötast av de alla (fast Enok är ju också toksöt) så vi pratade lite om det och med föreståndare, räknade på ekonomin och kom fram till att vi hade råd med två kissar. Och dessutom så har allt gått mycket fortare så nu kommer de att flytta hem redan på måndag! De har fått in en massa katter på Djurhemmet och sådär så jag tror det är därför. Nu måste vi bara hitta någon som kan låna ut sin bil vid 10-snåret på måndag. Ikh. Helst köra också, så vi inte behöver lämna katterna ensamma det första vi gör..!

Nåja. Här kommer bilder, först från 28e september.



Och så bilder ifrån veckan... Tyvärr har jag inte så många på Flora. :/



2. Flora och mamma Nanna 7. Dåligt foto på Flora. 8. Enok och Flora

Ni kanske inte ser någon skillnad på de. Men Enok har vitar tassar och är vit på magen. Flora är randig precis överallt :)

Nu längtar vi såååå tills på måndag! :)

Vi skulle hälsat på Enok igår för första gången på nästan tre veckor. De har bara öppet mellan 9 och 15 och då är vi ju oftast på skolan/jobbet. Så det har varit svårt att hitta någon tid. Men både jag och Anders var lediga och Amanda slutade strax innan 14 så vi skulle hinna. Men när jag skulle ringa och förvarna om att vi kom så hade de personalutbildning :( Tyyyypiskt. Men dock så sade de också på telefonsvararen att de hade öppet hus imorgon (läs: idag). Wihi tänkte jag. Å andra sidan så kunde inte Anders pga att han skulle jobba och det är inte säkert att man får gosa med Enok på öppet hus, för då vill alla gosa med katterna och det går ju liksom inte.

Men jag och Amanda chansade och cyklade dit så var där strax efter de öppnat. Det var rätt mycket folk och vi var väl rätt säkra på att vi cyklat dit i regnet i onödan. Men de var så snälla så vi fick komma in till honom. Så var där rätt länge och gosade och busade. Han var mycket lugnare än vanligt och klättrade inte så mycket på oss. Men däremot så ville han in till syskon och mamma rätt fort så vi släppte in honom där och lekte med honom genom gallret. Några foton hann det bli innan han gick in igen och några efter (plus tjugo minuters film så Anders får se hur stor han har blivit :))



1. Enok i min famn. 2. Enok ser ledsen ut i min famn (eller trött). 3. Enok är toksöt och pausar från leken. 4. Enok och hans syskon och mamma. 5. BUS!