elinwesterberg

Kommande vecka är så det utbildning på jobbet, nu jäklar. Pepp!!! Och så är det halvdag på fredag för att det är röd dag på lördag, sådana bestämmelser är ju inte att klaga på ;)

Men nu ska jag blir en sjukt bra försäljare, go for it Elin! PEEEEEEEEEEPP!

Jag har just ringt två samtal som har varit helt galet efterlängtade. Och det är till Arbetsförmedlingen och AVANMÄLA MIG! Och sen till a-kassan för att göra detsamma! Helt fantastiskt underbart! Hurra, ÄNTLIGEN!

Det firar vi med att åka och köpa en mini-PC, wie!

Idag har jag skrivit på papprena. Jag är anställd! YES! YES! YES!

Allt löste sig så bra det nästan kunde!
Det som var ett litet hinder var att en utbildning för jobbet ligger när vi är i New York, men det ordnade sig! Måste bara köpa nya tågbiljetter hem till Kalmar! Ska till kontoret en sväng på måndag, sen börjar jag på riktigt efter påsk! Åh, ni kan inte förstå hur GLAD jag är! Åh, åh, åh!!!

Alltså. Hörni. Jag fick ett samtal. "Vi vill gärna anställa dig." Hörde jag rätt? Är det sant? Det finns en risk att allt skiter sig. Men jag är så glad att jag skakar. Ringde Anders, han svarade inte. Ringde mamma och tårarna sprutade. Jag kan inte fatta att det är sant. Att jag kommer ha ett arbete att gå till varje dag. Att jag VET när jag ska jobba. Att jag VET att det kommer lön in på kontot varje månad.

Åh, herre min gud. TACK!


Snart kan jag döpa om bloggen, hurra!

Och vad ska jag göra imorgon eftermiddag?

Jo serni, jag ska på anställningsintervju! YEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEES!

Fick jobba lite idag, jobbar heldag imorgon. Och nästa vecka fick jag tre heldagar. Plus att jag ska jobba alla lördagar och alla söndagar hela februari! Wiiiihi!

Har dessutom sökt ett jobb idag och gjorde en väldigt annorlunda ansökan, spännande! Min snälla chef tittade även igenom ett av mina personliga brev och jag en massa nyttig feedback, taaack! Värdefullt!

Idag har jag sökt tre jobb. Alla inom skolans värld. Håll tummarna! Har ytterligare en ansökan ute, butiksjobb!

Imorgon hoppas jag mina pengar från a-kassan trillar in på kontot.

Har precis skrivit en jobbansökan till en butik. Det ska vara inne på söndag men jag tror jag skickar det med posten. Då får jag det som jag vill, blir snyggare så :) Har skrivit precis vad jag tänker och känner - inte vad jag tror att dem vill höra. Det är skillnad. Men fasiken vad svårt det är. Det får inte vara för långt, inte för kort och man ska presentera sig själv och hur man arbetar med några svarta tecken på ett blankt vitt papper. Det är en konst och det är ingen lätt konst.

Jag undrar vad jag skrev i ansökan till mitt nuvarande extrajobb? Det är det enda jobb jag fått via en vanlig ansökan. Dem andra jobben har varit via kontakter, familjeföretaget, ett telefonsamtal, ett besök osv. Hm. Undrar om chefen har kvar dem dära ansökningarna... Vore spännande.

Eftersom det är så JÄTTEROLIGT så ska jag fylla i kassakort från ett halvår tillbaka. HURRA! Som jag längtat!

"Från vecka 26"
och
"Från och med vecka 26"

har olika innebörd. Men inte hos Lärarnas a-kassa inte. Nej då.

Idag skulle jag ju som sagt vara ledig men fick jobba 8-19 istället. Det har ju varit en hel del nu på sistone, men julkaos, reakaos och miljarders returer. Trevliga kunder. Idiotiska kunder. Samtidigt som det kommer massor med varor och vårnytt. Vi alla går omkring som i ett töcken, som zombies. En trodde linserna bytt plats, en annan såg dubbelt, en tredje frågar om fjärrkontroll och syftar på märkaren, en fjärde säger "tack för hjälpen" när hon lämnar kvittot till kunden. Ja, vi är lite slutkörda och trötta.

Men vet ni? Jäklar i gatan vad jag trivs med mina kollegor! Vi har så sjukt kul tillsammans, vi peppar som fan, sparkar varandra i röven, gasar, bromsar, SKRATTAR, pratar om ALLT mellan himmel och jord och bara har det så bra! Åh! Jag vill inte bara ha två dagar kvar på mitt vikariat. ANSTÄLL MIG! Åh. Jag vill ju verkligen. Ni anar inte. Ååååh.

Men ja. Bästa kollegorna ever, slut på diskussion.

Har pratat med a-kassan om vad det egentligen var jag skulle skicka in, så nu vet jag. Sen frågade jag hur tusan det blir nu när jag har ca. sex veckors vikariat... Måste skicka in ett nytt arbetsgivarintyg när det tar slut, tack och lov var det inte mer.

Fixa komlpetteringar och kanske ringa arbetsförmedlingen och tala om att jag har ett vikariat en månad. Jo.




En sovande katt på skrivbordet. Fick flytta på tangentbordet och nu har han min arm som fotstöd, omslingrad av kattbaktassar, mys.

Hey ho! Fick ett toktjockt brev från a-kassan idag! Tiotusen kassakort - fastän jag anmält (två gånger dessutom) om att jag ska sköta det elektroniskt samt ett brev. GIVETVIS behövdes det kompletteringar. Dels ett ifyllt kassakort (elektroniskt?) samt något om hur jag jobbat i juni. Jag anser ju att jag redan redovisat hur det var i juni - jag har ju skickat in arbetsgivarintyg från mina båda arbetsgivare jag hade då, där står det EXAKT hur jag har jobbat. Gah. De har ju så fantastiska bra telefontider så det blir att ringa imorgon mellan 9.00 och 11.00.

MEN - om jag fattar allt rätt kommer jag att få inkomstrelaterad ersättning!!!!!!!!!!!!!!!!! Fatta skönt! Dessutom retroaktivt från september! Underbart fantastiskt! Jag blir så glad!

Idag skulle jag råda bot på tre saker som var ångestframkallande. Alla handlade om jobb - fast på olika sätt. Den ena saken var ett jobb jag skulle söka, men jag hade missat att truckcertifikat var ett krav så det var bara att slänga i papperskorgen.

Dem andra två sakerna har jag precis försökt ordna. Det ena var en lättnad och det andra fick mig bara att få mer ångest. Men det handlar mest om att jag skäms. Men nu är det gjort och jag vet att det blir bäst så ifall jag inte ska ha en liten ångestgubbe bakom örat som då och då kommer fram och skriker. Nu är den gubben död. Skammen tog över men jag hoppas den tynar bort.

Minns det här? Jag skulle ju bli kompenserad. Kompensationen kom för cirka 1½-2 veckor sedan.

PRECIS som jag trodde var det - tada - ett presentkort. I deras egen butik givetvis. Summan? 200:-. Man tackar. Eller inte. Det var även en kort text skriven från den person som jag pratade med i telefon:

Ett försök till en liten kompensation för det du blivit utsatt för. Vi har mycket fina julprodukter på väg...

Hon sätter ju verkligen ord på det själv "ett försök till en liten". Kan inte annat än hålla med om det. Sen gör hon dessutom reklam för julprylarna. Bah. De kom undan väldans billigt, eller?

Nu är jag inte långsint över huvud taget och har lämnat det här bakom mig helt och hållet men det känns lite lockande att skicka tillbaks det och bara skriva "Nej tack!" eller något. Men om jag känner mig rätt kommer jag inte alls göra det utan jag kommer gå till butiken och köpa något för det jäklarns presentkortet. Men en sak ska ni ha klart för er - definitivt inte i den butik där jag blev bemött som jag blev. Utan i den som jag sökte till som öppnar typ när som helst.

Nåja. Hej då Hemtex och från mig till er - Lilly Allen!

Det är något som jag inte berättat. Minns ni anställningsintervjun jag var på förra veckan!? Den inleddes med kommentarar endast bestående av mitt utseende. "Snyggare i verkligheten", "du ser ju ut som 19!", "jävligt fräsch" och skrytande till vakt om "att jag umgås ju med såhär snygga tjejer hela dagarna (följt av nick mot mig)". Ja. I första skedet tänkte jag inte på vad som egentligen sagts. Det var när jag först berättade det för Anders som jag förstod hur JÄVLA illa det var.

Anders, pappa och chefen på extrajobbet har alla blivit varse och det är även dem tre som blivit mest förbannade. Chefen har uppmuntrat alla kollegor att sluta handla i denna butik och det tror jag nästan att dem också gör. Han kom även på idén om att ringa någon ansvarig på det här företaget (kedja i Sverige) och berätta hur jag blivit bemött. Pappa hade också tänkt så men inte hunnit säga det till mig. (Det där kändes lite sorgligt - jag träffar min chef mer än min pappa. Inget illa menat om chefen, men jag saknar min pappa! Och mamma också givetvis). Jag tyckte det kändes lagom jobbigt men tog mod till mig idag och ringde. Blev snabbt kopplad till rätt person (tummen upp för snabb service!). Jag berättade hela händelseförloppet och hon jag pratade med blev "både upprörd personligen samt för -kedjans-". Vi pratade lite om det som hänt och TYVÄRR ska den här personen i fråga (butikschefen som intervjuade mig) sluta på företaget, ändå. Hon ville kompensera mig på något sätt och tog min adress. Hon frågade om jag fortfarande var intresserad av jobb inom kejdan - jo, kanske - men definitivt inte där den här människan är inblandad. Men det känns himmelens bra att jag verkligen ringde och verkligen bra att jag fick ett så seriöst svar och fick prata med en människa som gav ett helt annat bemötande än gubbjäveln som intervjuade mig.

Jag har inte tagit det så själv, men folk runt omkring pratar om diskriminering i sexistiskt slag. Vad tycker ni, är det så illa? Synd att vi inte är i Amerikat, då hade jag kunnat stämma honom och fått en massa pengar ;)

Företaget? XETMEH!

 

Och det blev inget. Fick besked om idag att jag inte gått vidare till en andra intervju. Beskedet lämnades på mitt mobilsvar vilket jag tycker var rätt så oprofesionellt, de kunde ju bara bett mig ringa och upp och sen meddelat hur det låg till. Nåja.

Från och med den 25e november och fram till året är slut så har jag i alla fall 75%-vikariat på extrajobbet! Alltid något!

Och det blev inget. Fick besked om idag att jag inte gått vidare till en andra intervju. Beskedet lämnades på mitt mobilsvar vilket jag tycker var rätt så oprofesionellt, de kunde ju bara bett mig ringa och upp och sen meddelat hur det låg till. Nåja.

Från och med den 25e november och fram till året är slut så har jag i alla fall 75%-vikariat på extrajobbet! Alltid något!

Blev jobb igår, det kanske jag skrivit. 10-17, samma tid idag! Wiiie! Andras död mitt bröd. Andras sjukdom, min lycka. Eller så är det ju inte, jag vill inte att någon kollega ska vara sjuk, men å andra sidan ger det mig chans att jobba. Känns lite knas, men man får se det från den positiva sidan - vad hade de gjort utan mig? ;)

Imorgon öppnar Modehuset, spännande! Och idag får jag besked om jag får komma på ytterligare en intervju eller om det är tack och hej! IIIIIIIIH!

Hemkommen från intervjun. Var svårt att känna vad jag kände direkt efteråt. Men jag har kommit fram till att jag är nöjd med mina svar, men det känns som om man har huvudet fullt av frågetecken såhär efteråt. Sa jag "rätt" saker? Utgav jag mig för att vara någon jag inte är? Varför sa dem så? Kunde jag gjort något annorlunda? Svarade jag ens på det dem frågade om?

Hur eller hur är det gjort och det är ju faktiskt ingen större idé att bekymra sig. Jag kan ju inte ändra på svaren. Men jag är lite fundersam på annat, men det är inte mycket att göra åt heller. Innan veckan är slut vet jag mer.


Kom igen!

Idag är det tisdag och det betyder ju - anställningsintervju! Skippar cykeln och tar bussen - vill inte komma sådär svettig och varm som jag bli av att cykla 5 km. Nej tack. 14:30 så håller vi tummar och tår! Andas in, andas ut.