elinwesterberg

Jag drömde att jag och Anders steg av en buss i Frankrike. Vi var på någon typ av semester. Vi kom till ett ställe där det var rätt mycket folk och små hus. Anders bar, varför vet jag inte, en stekpanna med brynt köttfärs i famnen. Vi hade varsin ryggsäck. Vi checkade in på detta hotell/vandrarhem och skulle bo i rum nummer 11. Vi letade efter rum nummer 11 och det var inte lätt. Nummer 4 låg bredvid nummer 10 och sen kom nummer 11. Vi gick in. Där innanför dörren var det ett stort rum med en massa tonåringar i. Det stod två sängar i rummet och de stod huvud mot huvud. Vi skulle alltså ha den ena sängen. Och vi trivdes inte riktigt med att dela rum och dessutom sova så nära främlingar. Det var väldigt varmt och svettigt, hög luftfuktighet. Vi hade morgonrockar på oss och bestämde oss för att duscha. Badrummet låg några trappsteg upp och var väldigt fint för att vara på ett sådant här ställe. Samtidigt som vi bestämde oss för att duscha beslutade vi för att försöka hitta ett annat hotell efteråt. Vi tog upp ur våra ryggsäckar, typ handbagage, varsin 3-liter fryspåse fyllda med duschcremesflaskor. Då konstaterade jag att vi hade glömt - eller Anders hade glömt vår vanliga packning i bussen (jag vette katten varför han fick hela skulden). Vi tänkte att bussen måste ju ha åkt, så det är det inget att göra åt, så vi undersökte inte saken närmre. Vi gick in i badrummet och det sista jag minns är en av duschcremespåsarna på golvet.


Senare så drömde jag att jag sprang omkring i Kalmar och det handlade om typ en mobilteelfon eller ett simkort. Det var någon typ av kundtjänst där alla satt omkring något bord och kunderna sprang omkring mellan dem, fast det var en telefonkundtjänst. Alla bara skrattade åt mig och inget gick som jag ville. Jag var på något café och trodde allt hade löst sig men så fick jag i alla fall bara en bulle och ett glas mjölk och det löste ju ingenting. Jag började gråta. Jag var dessutom man. Jag hade en vit skjorta, en löst knuten slips och kavaj på mig. Och kalsonger. Inga byxor.