de där kvittona.

Jag gick iväg med mina två påsar pant och kände hur alla stirrade på mig som om jag var världens lodis. Pantade och pantade och pantade och maskinen började givetvis tjuta - jag hade fyllt kartongen innaför. Huu, så hemskt. Fick lite hjälp och pantade klart. Gick och tog det jag skulle handla och betalade. Gjorde ett par andra ärenden och när jag är på väg hem kommer jag på att jag fortfarande har pantkvittona i fickan.

Sägerfulaord.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0