glass i stora lass.

Nu ska jag se på Äntligen hemma och äta glass. Och kanske även choklad.

Jag minns en gång när jag var liten och låg på sjukhuset. Ett svagt, svagt minne. Jag tyckte inte om soppan som serverades till lunch så då fick jag glass istället. Man tackar. Och så blåste sköterskorna upp plasthandskar och ritade ansikten på dem så att fingrarna såg ut som hår. Dem gjorde nog det när det var dags för sprutor. Tänk om en uppblåst plasthandske skulle hjälpt när man är 23 år också.

Men glassen kanske hjälper..!?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0