morgonens dröm.

När jag låg och halvslumrade imorse så somnade jag nog rätt hårt en lite stund. Jag drömde då. Som vanligt...

Jag drömde att jag var hemma hos mamma och pappa. Där hittade jag kläder (som jag inte har på riktigt) som jag hade glömt där. Den var den sista november, men vi satt på altanen i sommarkläder för det var typ 25 grader varmt. Sen skulle vi äta grillat och min kära bror gav mig en minibit kött men alla andra lagom mycket och någon, eller kanske var det sig själv, extra mycket. Dessutom delade han min bit med sin egen mun och jag fick det han hade haft i munnen... Jag blev skitsur.

Plötsligt var det bara jag och mamma hemma och vi bestämde oss för att åka till Stockholm. Mamma körde bilen som var en svart SAAB (mamma och pappa har bara haft Volvo typ de senaste tio åren och den SAAB vi hade var grå). Jag satt i baksätet och tyckte mamma körde väldigt sakta. Vi skulle åka tåg från någonstans till Stockholm. Vi var framme vid stationen och jag hade JÄTTEMYCKET grejer med mig och allt var löst. Typ två jackor, tre tröjor, en liten handväska, trosor (som var blöta?) och dessutom ett skåp på sisådär 1,5x1 meter fullt med saker, som jag bar omkring på. Mamma frågade om hon skulle hjälpa mig att bära det men det fick hon absolut inte göra. Jag höll på att plocka med de där grejerna jättelänge. Sen vaknade jag.

Det första jag funderade på när jag vaknade var vilken tågstation det var jag drömde om. Jag har ju besökt ett par stycken eftersom jag faktiskt åkt tåg sjukt mycket i mitt liv (tre års distansförhållande och sen familjen 40 mil bort i nu fem år). Men jag kom rätt snart på att den där tågstationen inte finns på riktigt (vad jag vet) men jag har varit där i en dröm förut. Hur knasigt är inte det? Jag drömmer om samma tågstation och den finns inte ens på riktigt.


När jag var hemma hos mamma och pappa så drömde jag att jag drömde. Sen så drömde jag att jag vaknade och då trodde jag att jag var vaken på riktigt men det var jag ju inte och sen när jag verkligen vaknade på riktigt så kändes allting konstigt och jag visste ju inte då om jag verkligen var vaken på riktigt eller inte. Huu.



Jag har sagt det förr och säger det igen - långa meningar är bra för själen ibland.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0