elinwesterberg

Idag stod jag och skådade över en vacker del av Kalmar, från ett fönster på jobbet. Träd på diverse avstånd, både lodrätt och vågrätt. Och OJ - knopparna är nu så sprängfyllda med klorofyll att det bara måste säga KABRAK vilken dag som helst och plötsligt vajar underbara löv och blad i vinden högt där uppe. Träden ser limegröna ut nu när knopparna är så feta, fantastiskt!

Angående kroppen så gick den första medicineringen bra. Bara nio kvar. Jag kom just på att jag kanske berättar vad allt handlar om när den är slut :)