elinwesterberg

Alla andra har slutfört sin praktik. Jag har två dagar kvar men det kommer bli tre och indirekt fyra. Jag har seminarium på måndag och jag har ingen aning om när jag ska hinna plugga till det. Jag borde shoppa grejer till mina älskade barn och handledare - när då? Jag ska redigera en film på torsdag, låt det gå fort! Jag ska visa den redigerade filmen på fredag och har lovat att stanna till klassens timme. Sen ska jag jobba 16-20. Imorgon ska jag visa min Power point-presentation för en massa lärare imorgon. Huu. Är redan nervös, men det får väl gå som det går. Jag trodde jag låg fett efter med rapporten men det visar sig att jag i princip är klar och att det finns dem som är toklediga hela veckan som inte ens börjat. Men STRESS ändå. Och så längtar jag efter Anders så fort vi inte är nära.

Idag har jag levt 23 år och två månader. Imorgon har farmor varit borta i två månader. Hon sitter bakom mitt öra och säger fina saker. Hon ger mig energi och vad jag än gör så säger hon att det är fint och bra. Hon frågar om jag vill ha pannkaka eller fläskfilé till middag. Vi lägger pussel och jag ser på när hon spelar patiens. Vi går brevlådsrundan och jag blir tillsagd att inte bada för tätt inpå lunchen. Jag får Barbiedockor och vi plockar smultron. Vi tittar på Medan du sov och småler tillsammans. Vi pratar om hennes barndom och när farfar raggade upp henne och det som ledde till giftermål i mars 1942 och fyra barn och 13 barnbarn. Vi pratar om att det var lite povert när de bara hade en hushållerska. Vi skrattar åt alla knasigheter och gosar med Findus och Felix. Och så fikar vi, såklart. Med rosa rosor på bordet.

Jag och min farmor, vi gör allt tillsammans.