elinwesterberg

Nu var redovisningen över. Det gick bra. Vi var sist och jag tyckte och tycker inte om det, alla var ju helt slut när klockan var 14.30 och vi har hållt på sen 8.15. Men vi gjorde det vi skulle och i princip allt satt.

Jag har en väldigt märklig känslai kroppen som jag inte kan beskriva. Någon slags besvikelse som jag inte vet vad den kommer ifrån. Jag har haft den känslan ända sen efter den första redovisningen... Jag grät under den. Den var stark. Den berörde och upprörde. Känslan har inte övergett mig. Jag kanske är besviken på mänskligheten, men jag kan ju inte ändra på det som skett...

Jag hoppas att känslan är väck imorgon.

Jag längtar tills på lördag, då är det klassfest!