elinwesterberg

Idag är en skit-dag som förhoppningsvis tar slut fort. Känner bara... ingenting. Utanför, värdelös, obehövd. Min situation känns inte mycket bättre av att läsa - överallt - om att den nya budgeten för vårat kära land INTE gynnar de arbetslösa utan de som redan har jobb. Det står också att arbetslösheten kommer stiga. Kul, verkligen. Trots allt så har jag ju inte gått ner mig sådär jättemycket, vissa dagar - som idag - bara känns jobbigare.

Utanför, värdelös och obehövd är att kanske ta i. Men när alla andra går till jobb och skola sitter jag kvar hemma och funderar på vad jag ska göra för nyttigt idag - därav utanför. Utanför samhället och gemenskapen om att ha jobb eller skola att gå till. Det här med värdelös är väl också att ta i kanske, men det känns så. Söker, söker och söker men det händer inte mycket. Då känner man sig värdelös. För att se det med kloka ögon - det är betydligt fler arbetslösa än vad det finns jobb. Sen funderar jag ju visserligen på varför jag inte blir utvald, vad gör jag för fel? Av den anledningen känner man sig obehövd. Jag behövs faktiskt inte. Inte någonstans. Man kan lika gärna vara utan mig. Tack och lov har jag familj och vänner som råder bot på den känslan, men under dagarna - när de har fullt upp med sitt - sitter jag alldeles obehövd hemma på min kammare.

Vad ska man göra?