talet.

På mångas begäran och för er som inte var där (det kursiverade, iofs bara en mening, var det jag glömde säga... Jag vände mig om tittade på min familj istället :)):



Liksom läroplanen för det obligatoriska skolväsendet textar så är det av tyngd att uppfinningsförmågan inspireras parallellt som lärdomar skall tilltaga i takt med studieåren. I diverse tentamen, hemtentamen, uppsatser, seminarium, kunskapshöjande diskussioner och andra mötesplatser för reflektion och begrundande har vi under våra 3,5 upp till 5,5 år lärt oss hur man använder ord. De flesta av oss tror jag har haft en nära relation med synonymordlistan i Word. Vi kan nu alla de ord som får gröna streck under sig, utantill. De gröna strecken betyder att ordet exempelvis är byråkratiskt, ålderdomlig eller främmande. Ordet ordbajseri finns också med i listan, och om vi hade kunnat få MVG, så hade vi fått MVG i just ämnet ordbajseri. Tilläggas bör att Word inte tillåter ordet/förkortningen MVG. Däremot tillåter den VG vilket borde tyda på att betygssystemet måste reduceras ner till att endast innehålla tre nivåer i form av IG, G och VG. Betyg i all ära. Men vi är här idag för att ta en EXAMEN!!! Vi börjar jobba på måndag och sista skoldagen var i går, nu är det dags att andas, så inget betygssnack nu!

Inför den här dagen har jag funderat på vad som bidragit till livet, tack vare valet att börja studera och att flytta till Kalmar. Jag kommer återigen fram till dessa tre saker: Den personliga utvecklingen – Utbildningen – Studentlivet Jag var 19 år och tre dagar när jag placerade rumpan på en stol i hörsalen på Falken. Jag skakade som ett litet asplöv inombords, vad är det jag har gett mig in på? Som tur var kom ett gäng galna människor i gula overaller och tog hand om oss nya studenter.

Under 4,5 år hinner det hända rätt mycket. Hur många av oss som bli lärare idag har inte blivit mer självsäkra? Att våga stå för vår åsikt och vuxet acceptera oliktänkande. Att våga argumentera emot och säga ifrån, att komma till insikt och erkänna fel. Den här utvecklingen sker nog hos alla som går från 19 till 23 år, men jag har en känsla av att den utbildning vi nu avslutar har bidragit med många goda delar i det.

Det andra jag nämnde var utbildningen i sig. Jag har själv väldigt svårt att sätta fingret på exakt vad det är jag har lärt mig, av det som jag anser som viktigast. Jag tror att många av mina studiekamrater håller med när jag säger att vi har lärt oss hur mycket som helst, men vad EXAKT är det? Men det är inget vi hade kunnat lära oss på egen hand. En lärdom så som att Gustav Vasa blev kung 1523, är inte det som jag anser vara av de allra viktigaste som kommit till mig under 4,5 år. Förlåt Fröjmark… Det viktigaste handlar om att möta människor mitt uppe i sin utveckling. Att formulera sig och ta vara på allas unikhet. Det är det som är viktigt. Och tusen saker till.

Den tredje biten jag nämnde vad studentlivet. För mig personligen har det påverkat mig mycket. Vår studentförening KAROLIN introducerades för mig via internet veckan innan upprop, från och med då och förmodligen en lång tid fram över kommer föreningen ligga mig varmt om hjärtat. I varje studentförening som är programkopplad finns en så kallad sexmästare. Det låter både snuskigt och lustigt i utomståendes öron. Men den så kallade sexmästaren ansvarar för den sociala verksamheten. När jag tillbringat ett halvår på utbildningen bestämde jag mig för att söka till KAROLIN, lärarstudenternas programförening, till posten som sexassistent. Ja, styrelseposten hette så. Tanken var att jag skulle assistera sexmästaren. Ett par dagar efter jag blivit invald så tillbringade jag och sexmästaren i föreningen natten tillsammans, och har så gjort sen dess. Det roliga var ju att han var sexmästare och jag sexassistent. Ni kan ju gissa själva hur kommentarerna vi fick om det lät…

Förutom allt detta har jag under 4,5 år samlat vuxenpoäng. Vad sägs om att blir friad till och förlova sig? Om att tycka det är roligt att köpa ny dammsugare? Om att lära sig äta sill? Om att köpa en diskmaskin? Om att äta middag med svärföräldrarna? Om att lära sig äta avokado? Att ha en matplånbok? Om att ha en pärm indelad i betalade och icke-betalade räkningar? Om att jämföra kilopriser på ICA Maxi? Eller det kanske är studentpoäng? Om att lära sig dricka rödvin, eller det kanske också har med studentlivet att göra? Man tager vad man haver…

Några vuxenpoäng har jag dock kvar. Dricka kaffe. Jag gjorde ett vetenskapligt test med mig själv förra veckan. Jag bryggde jag mig själv två koppar kaffe. Jag hällde upp i en snygg cafékopp och hällde i, rätt så mycket, mjölk. Tillbaks till skrivbordet och studierna. Okej, okej. Tog första klunken. Lika vidrigt som sist jag smakade. Läste vidare. En liten mun till. Fortfarande lika äckligt. Och jag ska erkänna en sak, det var lika äckligt vid sista munnen som vid första. Och jag gav upp vid femte-sjätte klunken. Hur KAN ni? Vad är det som är så gott? Jag kan inte förstå, finns det något så-lär-man-sig-dricka-kaffe-kurs? Skriv in mig i så fall! För att jobba som lärare och inte dricka kaffe, det går väl inte?

Hur eller hur så har jag skaffat mig väldigt många vuxenpoäng på ett annat sätt. För nu ska ni få höra – jag tog körkort igår! Heja mig och TACK mamma och pappa! Nu vet ni att era ekonomiska investeringar har gett resultat!

Jag tror att jag kan tala för oss alla studenter som står på tröskeln till examen, när jag säger att vi alla har någon eller några att tacka lite extra för att ha kommit hit. Våra föräldrar, inte minst för att de skapade oss, och mycket våra vänner, partners och kanske framförallt våra studiekamrater. Tänk om vi inte haft varandra!? Tack er som sitter här framme och tack ni som sitter där borta! Utan er och varandra hade det inte gått!



Sen blir det ju inte riktigt samma grej om innan vet att jag tagit körkort. Och det var ju inte direkt många som visste det när jag läste talet. Allra minst min kära familj :) Pappa gapade och mamma utbrast "NÄHÄ!?". :) Och det blir ju väldans massa annorlunda när jag läser det och använder rösten på så sätt som var tänkt... Jaaa. Men det var där och då - ni kanske uppskattar det ändå! :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0