elinwesterberg

Så har en ny vecka startat och jag är inte frisk än :( Igår visste jag inte riktigt om jag var bakis eller sjuk, men chansade på att det var 50/50. Efter middagen kändes det betydligt bättre. Jag somnade sedan i Anders knä och mådde fruktansvärt när jag vaknade vid 23-tiden. Usch. Och jag sov mycket igår, väldigt mycket. Förstår inte, om jag är så trött så måste jag vara sjuk.

Jag mår inget vidare idag heller, men det är bara att pallra sig till skolan vid 11.30 för att förbereda redovisningen vi har vid 13. Får se om jag pallar med mötet ikväll, ojoj. Hoppas det. Imorgon ska jag jobba 06-14, mycket rädd att jag mår lika dåligt imorgonbitti när jag vaknar. Men jag vågar faktiskt inte ringa och säga att jag är sjuk.

Sist jag var sjuk så fick jag sjukanmäla mig till två arbetspass. Sedan har jag inte haft direkt mycket tid att jobba eftersom jag går så mycket i skolan. Om jag nu ringer och sjukanmäler mig den lilla fjuttiga gång jag kan jobba så... Ja, jag vågar helt enkelt inte. Jag vill inte mista jobbet. Men frågan är om de hellre ser mig svimma väl där. Åh. Ett ord: å n g e s t.

Ska snart ringa mamma. Det behövs.